Kvinnliga yrken är yrken som domineras av kvinnor, exempelvis barnmorska,tandhygienist, sjuksköterska och förskollärare. Men det finns även män som hardessa yrken och det skrivs också då och då om dem i tidningar. De är ovanliga, menblir vanligare då det görs satsningar för att få in fler män på dessa arbetsplatser.Att undersöka hur de framställs i media och se vilka varianter av manlighet somförmedlas är syftet med denna undersökning. Materialet kommer från svenskdagspress och innefattar både lokala och rikstäckande tidningar.För att svara på frågeställningarna gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Materialetomfattar tolv artiklar med intervjuer med män i kvinnodominerade yrken.Resultatet visar att de flesta männen inte tänker så mycket på manligt och kvinnligtoch känner inte att deras manlighet är hotad av det kvinnliga yrket.

Det finns en arbetsdelning mellan könen på dagens arbetsmarknad. Vissa yrken uppfattas som kvinnliga och andra som manliga. Men allt fler kvinnor arbetar idag i mansdominerade yrken. Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur kvinnor upplever att det är att arbeta i ett mansdominerat yrke. Denna studie belyser hur kvinnor anpassar sig, vilka svårigheter de möter och hur de hanterar dessa.

Syftet med denna uppsats är att tolka och förstå hur kvinnliga chefer i mansdominerade yrken ser på sin chefsroll. Uppsatsen tar reda på hur de kvinnliga cheferna identifierar sig med sin chefsroll och hur de kvinnliga chefernas chefsidentitet påverkas av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Tidigare forskning och teoriavsnittet ger en övergripande bild om vilka problem och hinder kvinnliga chefer står inför i mansdominerade yrken. Den teoretiska referensramen består dels av genusforskning om kvinnor och kvinnliga chefer i organisationer, och dels av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Uppsatsen använder en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem kvinnliga chefer för att förstå deras syn på den egna positionen som chefer i mansdominerade yrken.Resultatet av uppsatsen presenterar en sammanfattande beskrivning av intervjupersonernas svar kopplat till teorin.

Syftet med denna uppsats är att tolka och förstå hur kvinnliga chefer i mansdominerade yrken ser på sin chefsroll. Uppsatsen tar reda på hur de kvinnliga cheferna identifierar sig med sin chefsroll och hur de kvinnliga chefernas chefsidentitet påverkas av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Tidigare forskning och teoriavsnittet ger en övergripande bild om vilka problem och hinder kvinnliga chefer står inför i mansdominerade yrken. Den teoretiska referensramen består dels av genusforskning om kvinnor och kvinnliga chefer i organisationer, och dels av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Uppsatsen använder en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem kvinnliga chefer för att förstå deras syn på den egna positionen som chefer i mansdominerade yrken.Resultatet av uppsatsen presenterar en sammanfattande beskrivning av intervjupersonernas svar kopplat till teorin.

KönsrollsAbstrakt Den teoretiska förankringen i undersökningen utgick från anknytningsteorin. Denna teori utgår från att individen redan som barn utvecklar någon form av bindning (trygg eller otrygg) till sina föräldrar. Syftet med studien var att undersöka samband mellan vuxna mäns anknytningsstilar och könsrollskonflikter - vilka definieras här som mäns rädsla för att inte kunna uppnå samhällets normer och värderingar vad gäller maskulinitet. Dessutom avsågs att undersöka hur det eventuella sambandet förhåller sig till typ av yrke. Deltagarna var indelade i två grupper, en grupp män inom typiskt kvinnliga yrken (sjuksköterskestuderande, lärarstuderande och arkitektstuderande) och en grupp män inom typiskt manliga yrken (brandmän och studerande inom tekniska ämnen).

KönsrollsAbstrakt Den teoretiska förankringen i undersökningen utgick från anknytningsteorin. Denna teori utgår från att individen redan som barn utvecklar någon form av bindning (trygg eller otrygg) till sina föräldrar. Syftet med studien var att undersöka samband mellan vuxna mäns anknytningsstilar och könsrollskonflikter - vilka definieras här som mäns rädsla för att inte kunna uppnå samhällets normer och värderingar vad gäller maskulinitet. Dessutom avsågs att undersöka hur det eventuella sambandet förhåller sig till typ av yrke. Deltagarna var indelade i två grupper, en grupp män inom typiskt kvinnliga yrken (sjuksköterskestuderande, lärarstuderande och arkitektstuderande) och en grupp män inom typiskt manliga yrken (brandmän och studerande inom tekniska ämnen).

Mitt syfte med denna uppsats har varit att försöka utforska hur människors identitet är associerad med den organisation denne arbetar åt. Förväntar sig omgivningen att personer inom vissa yrkeskategorier ska uppträda på ett visst sätt, även privat och på deras fritid? Väljer organisationer medarbetare utefter deras identitet? Försöker organisationer forma de anställdas identitet? För att försöka få ett svar på dessa frågor har jag använt mig av djupintervjuer med kvinnor i yrken, som tidigare har betraktats som yrken för män, och i yrken som har allmänhetens ögon på sig. Respondenterna fördelar sig på följande vis: två kvinnliga präster, två kvinnliga poliser och två kvinnor som arbetar i erotikbutik. Resultatet visar att både prästerna och poliserna inte ser någon skillnad på sin privata identitet och på yrkesidentiteten, medan respondenterna i erotikbutikerna hade lättare att skilja på identiteterna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur utlandsfödda gymnasielever ser på yrken och den egna framtiden på arbetsmarknaden. Den teoretiska utgångspunkten för att undersöka detta är Brown´s teori om kulturella värderingar och arbetsvärderingar som styr individer i deras karriärsval. Metoden som uppsatsen bygger på är kvantitativ, enkäter har delats ut till utlandsfödda gymnasielever på två olika skolor i stockholmsområdet. I resultatet framgår att yrken med hög status är de yrken som traditionellt sätt har hög status och är välkända yrken internationellt. En slutstats som kan dras är att vid en begränsad kunskap om arbetsmarknaden sker karriärutvecklingen genom en samverkan mellan värderingar och sociala faktorer.

Med detta examensarbete vill jag undersöka vad ungdomar som går tredje året på gymnasiet skulle kunna tänka sig att arbeta med i framtiden och därmed kunna se om de väljer könsbundna yrken. Jag vill även få reda på vad och vilka, killarna eller tjejerna, som påverkas mest i deras framtida yrkesval, samt få veta vad eleverna har för tankar och uppfattningar kring kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Arbetet bygger på litteraturstudier och en enkätundersökning där 72 elever deltog. Urvalet består av elever som går på samhällsvetenskapliga program i tre av Norrköpings kommunala skolor. Litteraturen som ligger till grund för examensarbetet är främst Statens Offentliga Utredningar 2004:43 Den könsuppdelade arbetsmarknaden.

Abstract Syftet har varit att studera attityder hos bi- och homosexuella ungdomar, gällande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken. De metoder som används har varit en enkätundersökning, som besvarats av bi- och homosexuella ungdomar i åldern 15-20 år och litteraturstudier. Resultatet visar tydligt att ungdomarna tror att det finns yrken som det är enklare respektive svårare att vara öppen med sin läggning inom. Det är olika yrken som upplevs vara svårare respektive enklare beroende på om man är kvinna eller man. Bland de yrken som förkom mest som enklare att vara öppen inom som bisexuell kvinna eller lesbisk var inom mansdominerade yrken som snickare och inom industri.

Chefsrollen är en roll som fortfarande till stor del innehas av män och överensstämmer med manliga attribut. Kvinnliga och manliga attribut står ofta i motsatsförhållande till varandra. För kvinnliga chefer uppstår en rollinkongruens när de överträder sin könsroll genom att bli chefer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kvinnliga chefer i mansdominerade miljöer upplevde sin situation, hanterade svårigheter och hur de såg på manliga och kvinnliga egenskaper och på sig själva som kvinna och chef. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju kvinnliga chefer och därefter gjordes en induktiv tematisk analys.

Sverige anses vara ett av de mest jämställda länderna i världen. Trots detta är den svenska arbetsmarknaden mycket könsuppdelad och inom den mansdominerade räddningstjänsten är endast 2,4 % av alla heltidsarbetande brandmän kvinnor. Syftet med vår uppsats är att undersöka kvinnors underrepresentation i räddningstjänsten ur ett genusperspektiv. Vi har valt att rikta in oss på rekryteringsprocessen på grund av att få kvinnor som har gått den eftergymnasiala brandmannautbildningen ?Skydd mot olyckor?(SMO) får en anställning som brandman.

Omsorgsarbete har traditionellt sett utförts av kvinnor, och den svenska arbetsmarknaden uppvisar mönster på könssegregation, vilket innebär att män och kvinnor väljer olika yrken. När kvinnor är i minoritet visar studier på att de oftast får kämpa mer för att bli accepterade, medan män åker "glashissen" upp i organisationerna. Vi har undersökt om det ser ut på samma sätt inom omsorgen för de män som arbetar där. Syftet med vår studie är att män som arbetar inom omsorgen skall få berätta sina upplevelser om hur det är att vara man inom ett kvinnodominerat yrke. Teorierna vi använder för att förklara det som kommer fram ur männens upplevelser är hänsyn och emotionssystemet, habitus - fält, genuskontrakt, heteronormativitet.

Detta är en undersökning med syftet att ta reda på hur kvinnliga hårdrocksmusikers situation i hårdrocksbranschen ser ut. Hur framställs kvinnliga hårdrocksmusiker i hårdrockstidningar och hur upplever kvinnliga hårdrocksmusiker mediabevakningen av sig själva och andra kvinnliga musiker i musikbranschen?Jag har samlat information till min undersökning genom studier av hårdrockstidningar på internet, litteraturstudier och intervjuer. Detta har jag sedan kopplat ihop med en feministisk teori från 1970-talet som handlar om hur samhället styrs av manliga värderingar och principer. Både min undersökning och den tidigare forskning jag redovisat kommer fram till att kvinnliga hårdrocksmusiker uppmärksammas väldigt lite i musiktidningar, och när de väl framställs så är det ofta stort fokus på deras könstillhörighet och utseende istället för musiken.

Psykosocial stress på och efter arbetet kan på sikt leda till utbrändhetoch sjukskrivningar och drabbar ofta kvinnor i s.k. höganspänningsyrken.Optiker faller in under denna kategori av yrken då det är bådeomvårdande och inriktat på service i butiksmiljö. Syftet med uppsatsenvar att ge en beskrivning av kvinnliga optikers upplevelse av stress,hur dessa upplevelser påverkar deras hälsa samt hur de hanterarstressen. Sex kvinnor från en optikaffär intervjuades om sitt arbetslivsamt livet i övrigt. Analysarbetet följde metoden induktiv tematiskanalys.